Adress: Kanalgatan 3, 211 40 Malmö

När och varför behöver en rotfyllning göras?

Ett hål som inte lagas kan växa och leda till en infektion i tand och kring rötter.

En rotfyllning kan behöva göras av olika anledningar. Oftast görs rotfyllning i en tand som blivit infekterad av bakterier eller som dött till följd av skada eller trauma (ex man faller och slår i tanden). I mitten av tänderna finns ett litet hålrum (pulpa), som består av mjukvävnad med nerver och blodkärl. När pulpan blir infekterad av bakterier, vilket oftast sker när ett hål i tanden blir så stort att det till slut når pulpan, så klarar inte våra tänder att ta hand om infektionen och de dör. Tänder kan även dö av att de slipas ned då man gör kronor eller broar, samt vid trauma (kraftigare slag mot tänderna). Om rotfyllning inte görs kommer infektionen sprida sig via tandens rot vidare till käkbenet och även skapa en infektion där. Det händer även att infektionen fortsätter att sprida sig från käkbenet till andra vävnader och man kan få en kraftig svullnad i ansiktet (som ofta lägger sig i/omkring kinden). Om man känner en svullnad i munbotten eller halsen och börjar få svårt att andas är det viktigt att man uppsöker sjukvård direkt.

Varför dör tänder?

Anledningen till att tänder dör vid en bakterieinfektion är främst för att infektionen får övertaget, dvs bakterierna blir för många för att vårt immunförsvar ska kunna ta hand om dem. Problemet med infektioner i tänderna (jämfört med övriga kroppen) är att pulpan är ett instängt hålrum som inte kan expandera. När man får en infektion eller inflammation i övriga delar av kroppen så får man även en svullnad som bl.a. orsakas av tillströmning av immunförsvarsceller. Eftersom pulpan är ett instängt hålrum så blir denna tillströmning väldigt begränsad eftersom det inte finns tillräckligt med plats för immunförsvarscellerna. Detta resulterar i att infektionen tar död på tanden. Denna process kan vara mycket smärtsam och man kan få kraftig tandvärk, men det kan även ske utan att man märker av det överhuvudtaget. Vissa tänder dör av skador som uppstår vid slipning (ca 10%), inför ex en krona, eller vid trauma. Just vid slipning är det ofta värmeutvecklingen som uppstår som får tanden att dö. Oavsett orsak måste en tand som dött behandlas, antingen genom utdragning eller rotfyllning. som får kronor dör av slipningen som görs och rotfyllning måste utföras som följd. Även tänder som redan är rotfyllda kan behöva rotfyllas på nytt om kvaliteten på den befintliga rotfyllningen anses vara tveksam. Om rotfyllningen är av god kvalitet men infektionen är kvarstående kan man behöva utföra en rotspetsoperation för att avlägsna tandrotens spets och täppa till tanden. Detta görs kirurgiskt utifrån genom käkbenet. Läs mer om rotspetsoperationer.

Rotfyllning – Risker och komplikationer

Bilden illustrerar en genomskuren tand i käkbenet, med de olika delarna benämnda.

Rotfyllning är, liksom all annan behandling, inte helt komplikationsfri. Då och då stöter man som tandläkare på problem med en del tänder, ofta på grund av mycket krökta och/eller trånga rotkanaler, eller avvikande rotanatomi. En av de vanligaste komplikationerna är filfraktur, vilket innebär att de tunna filarna vi arbetar med, för att rensa rotkanaler, går sönder i kanalen pga hög mekanisk påfrestning. Detta händer oftast när rotkanalerna är trånga. Det går ibland att få upp fragmentet, men det är ofta mycket svårt. Får man inte upp fragmentet får man överväga att rotfylla ändå eller ta bort tanden. Vilket det blir beror på från fall till fall och din tandläkare kan hjälpa dig med bedömningen. Andra mindre vanliga komplikationer är ex fraktur av tanden eller rotperforation (när en fil skapar en egen kanal och tar sig ut i vävnaden istället för att följa rotens kanal).

Hur går en rotfyllning till?

  1. Rotfyllningsprocessen delas upp i två steg. I det första steget (även kallat rensning) går man in i tanden och ner i rötternas kanaler och tar bort alla bakterier och mjukvävnad. Man rensar mekaniskt med hjälp av små tunna filar som vidgar (breddar) kanalerna, för varje fil man använder går man upp en storlek och breddar kanalerna successivt. Under rensningen spolar man med vätskor som kemiskt gör rent, tar död på bakterier och tar bort spån som finns kvar efter rensning med filar.
  2. När rensningen är klar kan man antingen välja att lägga i antibakteriellt medel i kanalerna och vänta några veckor innan man rotfyller, eller rotfylla direkt efter rensningen. Vilket man väljer kan variera från fall till fall beroende på hur stor infektionen är samt om tandens anatomi har försvårat rensningen och man vill avvakta och se en förbättring innan man rotfyller färdigt. Rotfyllningen görs sedan genom att man packar ner fyllningsmaterialet (guttaperka) i den rensade rotkanalen och fyller och packar tills det inte finns plats för mer. Avslutningsvis gör man antingen en tandfyllning om man bedömer att tillräckligt mycket av tanden finns kvar eller en krona.

Försvinner infektion och värk efter rotfyllning?

Tyvärr får man inte alltid ordning på infektioner efter rotfyllning. Om man utför rotfyllningen på korrekt vis blir ca 85-95% av tänder bra efter rotfyllning. Detta betyder att infektionen kvarstår på 5-15% av alla tänder som rotfylls. Det finns flera orsaker till att infektioner kvarstår och inte läker. En viktig faktor är rotfyllningens kvalitet. Rotfyllningen bör täcka rotkanalen hela vägen ner och inte vara för kort och det är även viktigt att den är tät, annars kan bakterier ta sig ned vid sidan av den. Ibland är det tändernas form och anatomi som försvårar en god rensning vilket då också leder till att kvaliteten på rotfyllningen försämras. Det händer även att man missar kanaler om de är för trånga och därmed svåra att hitta.

Kan man göra om en rotfyllning?

När man har en infektion i en redan rotfylld tand kan denna rotfyllning behöva göras om. Först bör man som tandläkare undersöka tanden för att försöka förstå anledningen till att den befintliga rotfyllningen misslyckats. Om man ser tydliga brister med den och ser att den kan göras bättre så görs den om. Det händer även att den befintliga rotfyllningen har tydliga brister men att man, pga tandens form eller anatomi, inte tror att man klarar av att göra om den bättre. Då får man överväga att skicka en remiss till en rotfyllningsspecialist (endodontist) för bedömning och behandling eller i värsta fall dra ut tanden. Om man misstänker att det finns en kanal som inte rotfyllts så kan man öppna upp tanden för att leta efter den och rotfylla den om man hittar den eller remittera till en endodontist om man inte hittar den.

Pris för rotfyllning?

Priset för en rotfyllning varier beroende på antalet kanaler. Framtänder har ofta endast en kanal medan kindtänder kan ha upp till fyra. Endast för rotfyllningen ligger ofta grundpriset på ca 3000-5000 SEK (ca 30-50% mer hos en specialist). Som patient betalar man mindre eftersom försäkringskassan bidrar med en del av kostnaden. Hur stor del de ersätter beror på hur mycket tandvård man fått under den aktiva högkostnadsperioden. Viktigt är att tänka på att en kostnad för ev fyllning/krona tillkommer.